Äntligen fredag

Fy fan i helvete vad jävla skönt med fredag!
Den här veckan har gått väldigt snabbt, trots all jävla skitreklam, och alla förbannade broschyrer som ramlar ur tidningar, och fanskapet till pensionärstidningen som väger ungefär ett ton styck. (Hur ska ens pensionärerna orka plocka upp tidningen, som är speciellt inriktade till dem, från golvet..?)
Jag har varit arg som ett bi, har haft förbannat jävla ont i knäna, och varit less som fan på den där jävla cyklingen och trappspringningen.

(Jepp, det stämmer. Jag ska ställa upp i Europamästerskapet i svordomsrabbling...)

Men nu känns allt så underbart, det är fredag och hela helgen har jag framför mig. På söndag slipper jag söndagsångesten, eftersom jag vet att jag i princip kan sova hur länge jag vill på måndag eftersom jag ska jobba eftermiddag då, och sen i hela två veckor framåt. (Om inget oväntat händer..)
Lööövely! :)

Ida goes karaoke!

Inte 100%-igt.
Men kul :)

http://www.ksolo.com/actions/showSongProfile.do?rid=423278&sid=23367&uid=361254

Kändes dåligt...

...men nu känns det bra igen, efter att ha pratat och tjoat och tjimmat med bästa kompisen, och att få veta att det faktiskt finns fler än jag som tycker att jag är snygg ;) 
Haha ja jisses..

Hursomhelst, tuff dag. Började bra, mycket lycklig över tillvaron var jag. Ligga och bli omhållen klockan fem på morgonen är verkligen inte dumt, sömndrucken och kär. Men sen. SEN! Resten av morgonen total katastrof, försökte vara äktenskapsrådgivare åt mig själv, men det gick nog inte så bra.. Svinkallt ute, och man står och väntar på bussen i SHORTS! Brrr, köldskada inte långt borta skulle jag tro.
På jobbet, allt frid och fröjd, tills lillchefen kommer bärandes på en stege och lyfter den över mig så jag får gå under den. Ajajaj, skrockfull som man är, undrar om man ska ta på sig frigolithjälmen idag, in case something would happen...

Och vad väntar utanför dörren när man ska ut på rundan? Jo regn, såklart, vad annars? Gav himlen långfingret och cyklade iväg.(Fick sedan för mig att Gud kanske finns, och att han kanske trodde jag pekade åt honom, så var tvungen att säga högt för mig själv : "Det var inte till dig om du trodde det, det var faktiskt åt VÄDRET!")
Och som det regnade, och som allting klatrade med brevinkast som kan kapa fingret (!) av dig om du har otur, och reklamhelvetet som självklart ska delas ut, och man måste springa ända längst upp i ett trapphus även om denne inte har någon post, för denne ska minsann ha reklam!

Så mycket som jag svor och morrade idag har jag nog aldrig gjort i hela mitt liv. Sammanlagt. Snackade skit om allt och alla för mig själv och hade lust att dra ut alla skällande hundar genom brevinkastet.
Får hoppas ingen såg och hörde mig bara, annars får jag titulera mig som Kramfors Elakaste Brevbärare.

Så jävla snygg!

Idag har jag varit snygg!
Har haft på mig ett par tjusiga jeans idag som jag inte kunnat haft på över ett år, för att jag varit för fet. Har sminkat mig med bästa nya mascaran och bästa nya kajalpennan. Tränade på trampmaskinen på förmiddagen, så fick lov att tvätta håret efteråt och jämarns vad snyggt det blev sen! Bara låta bli att kamma det efteråt, så får jag fina naturliga solblekta lockar.
Jag är smal(are), och mer strålande än på länge, mår just nu i denna stund hur bra somhelst.
För jag är så jävla snygg!

Haha egoboost, allright! ;)

I can´t make you love me

Turn down the lights, turn down the bed
Turn down these voices inside my head
Lay down with me, tell me no lies
Just hold me close, don´t patronize - don´t patronize me

Cause I can´t make you love me if you don´t
You can´t make your heart feel something it won´t
Here in the dark, in these lonely hours
I will lay down my heart and I´ll feel the power
But you won´t, no you won´t
cause I can´t make you love me, if you don´t

I´ll close my eyes, then I won´t see
The love you don´t feel when you´re holding me
Morning will come and I´ll do what´s right
Just give me till then to give up this fight
And I will give up this fight

Cause I can´t make you love me if you don´t
You can´t make your heart feel something it won´t
Here in the dark, in these lonely hours
I will lay down my heart and I´ll feel the power
But you won´t, no you won´t
cause I can´t make you love me, if you don´t

Dumma Daim

Dumma Daim, du har mig i ditt grepp. Förstår inte var denna plötsliga längtan och denna otroliga sug efter Daim kommer ifrån?
Det roligaste vore ju förstås att jag var med barn... Men det är nog icke troligt, tyvärr, trots att min mage ser ut som barnens i Afrika..

Ställde mig på vågen i måndags, och jag hade gått ner nio (9) kilo! Sitter här i mina alldeles för stora arbetsbyxor (Ronny & Ragge style, yeah..) och undrar om det verkligen är värt att nära mitt Daimberoende nu när jag kommit så långt..? Har inte heller tränat nånting sedan i söndags.. jag vet att tre timmars cykling och trappspringning om dagen borde räcka, men det känns inte så. Har ju fortfarande tio kilo kvar till matchvikt..

Så nej imorgon sätter jag på mig tvångströja om jag skulle råka komma närmare än två dm ifrån godislådan, och träna ska jag göra när jag kommer hem också..
Om jag orkar ;)


Såg ett program om bufflar och andra djur idag.
Jag grät.

Till dig

Allt är mitt fel.
Det är alltid jag som startar ett gräl.
Säger du nåt elakt till mig har alltid jag sagt eller gjort nåt dumt först.
Jag är dum som inte alltid känner bra saker för dig.
Det är omoget av mig att inte känna mig välkommen hos dig.
Och jag får skylla mig själv att du inte kan göra nåt så enkelt som att bevara en hemlighet.

Nöjd?


Daimfrossa

Känns som att jag ätit ungefär 100 såna här idag...

image22

Fröken Dörrmatta

Jäklar vilken träningsvärk jag har idag. Har tränat som en tok igår och idag - både för att jag kommit in i nåt slags speedat träningsrus, men mest för att försöka få ur dig ur skallen.
Och det har ju inte gått så bra hittills... I helgen tyckte jag bara allting kändes skönt, slippa gråt och gräl, kunde på nåt vis stänga av mina känslor för dig. Så ringer du idag och allting rämnar, jag som trodde jag slutat bry mig.

Vad vill du egentligen?? Du älskar mig säger du, men jag får inte flytta in hos dig. Du älskar mig, men du vet inte om du vill vara med mig eller inte. Du älskar mig, men du vet ändå inte vad du känner!

Man skulle kunna tro att vi dejtat i typ tre månader och du har svårt att binda dig, men för helvete vi har varit tillsammans nästan 1½ år och vi har bott ihop förut! Om du nu älskar mig, hur kan du släppa allt så lätt? Varför kan du inte ge det här en andra chans?!

Du säger att "det kanske blir bra nån gång", men hur kul känns det att vara kvar i ett förhållande med såna garantier?! Jag tänker inte bli nån jävla Fröken Dörrmatta som du kan använda när du känner för det, umgås med när DU vill, välkomna mig när DU vill, och bara komma med kärleksfulla gester när DU vill!
Hur mycket har jag försakat under vårat år? Ganska mycket. DET ÄR SÅ DET ÄR ATT VARA TILLSAMMANS MED NÅGON! Man kan inte köra på som man vill hela tiden, man måste kompromissa, glömma, förlåta och gå vidare! Du har sagt de orden själv, varför gör du då inte samma sak?

Och så har du mage att bli sur när jag säger att jag ska hämta mina saker hos dig! Är det så konstigt då? Varför ska de stå i ditt förråd och samla damm? Varför vill du ens ha sakerna hos dig när du inte verkar vilja ha MIG!?

Så vad ska du välja? Fortsätta eller göra slut?
Älskar du mig på riktigt, kan det inte vara så svårt att välja.

McSteamy

Alltså, den här karl´n är inte alls snygg, va....?!

image21

Eric Dane - Grey´s Anatomy

Jag kan se mattan!

Så underbart! Det trodde jag aldrig när jag vaknade upp i mitt superstökiga rum i morse, att jag skulle få gå och lägga mig i ett rent, fräscht rum där man SER MATTAN..! Och nya sängkläder också, gud så underbart..!
Har haft så stökigt sen jag flyttade hem från Skälläftä, bara slängt in alla saker på rummet och stängt dörren, typ.. Bara använt mitt rum till att sova i, och jag har haft STOR olustkänsla när t.ex mamma kommit in på rummet, just för att det varit så himla stökigt. 
Men idag. Idag! Mamma sa att jag borde städa, och jag tänkte Neeeeejjjjj... Hade ju bara tänkt att göra absolut ingenting idag. Men hursomhelst så började jag städa ut lite påsar och grejer, och så kom mamma upp och hjälpte till och ungefär 115 timmar senare är varenda liten yta dammad och polerad till nästintill sterilitet..!

Sen firade vi med värsta kräftskivan, jag, mamma och pappa. SÅ gott!
Nu ska jag strax gå och lägga mig i min härliga säng, och sen imorgon DÅ ska jag göra absolut ingenting..! :)

Bortskämd brat

Jag har en :
[x] mamma
[x] pappa
[ ] styvmamma
[ ] styvpappa
[ ] styvsyskon
[x] bror
[x] syster
[ ]brorson
[x]systerdotter
[x] mobiltelefon
[ ] eget badrum
[x] eget rum
[ ] swimmingpool
[ ] hot tub
[x] gästrum
[x] dator
[x] TV
TOTAL : 10

[x] säng större än normalt
[x] mer än 4 par skor
[x] solglasögon
[x] klocka
[x] mp3spelare/ipod
[ ] en fungerande PS2
[ ] Nintendo Wii
[ ] xbox som funkar
[ ] nintendo 64 som funkar
[ ] gameboy
[ ] gamecube
[ ] nintendo ds
TOTAL : 5

[ ] pokerbord
[x] basketkorg
[x] hockeyspel
[x] biljadbord
[ ] fooseball
TOTAL : 3

[x] Nattduksbord
[x] Stereo på rummet
[x] CD-spelare
[ ] Har något klädesplagg från Abercrombie och Fitch eller Hollister/ AE
[ ] Dina föräldrar har gett dig kreditkort/atm kort
TOTAL: 3

[x] Jobb/sommar jobb
[ ] shoppar minst en gång i veckan
[x] har dyr parfym/cologne
[x] AIM/MSN
[x] Kamera/video kamera
[x] Telefon
TOTAL: 5

[ ] Skoter/motorcykel/bil/fyrhjuling
[x] Gitarr/trummor/basgitarr
[x] Piano/Keyboard
[x] något annat instrument
[ ] varit på en kryssning
[x] rest utomlands
[ ] haft en personlig tränare
[x] dyra smycken
[x] träffat en kändis
TOTAL: 6

[x] Platt/locktång
[ ] har varit i en slagbur, som är till för baseboll
[ ] har 1000 spänn på dig just nu
[x] kreditkort, debetkort eller bankkort
[x] rest i Europa
[ ] Varit på Hawaii
[ ] Varit i USA
[x] Varit i Asien
[ ] Varit i Australien
[ ] Varit i Afrika
[ ] Varit i Sydamerika
TOTAL: 4

[x] Föräldrarna har bil
[ ] Jet ski/båt
[ ] Husbil/vagn
[ ] Jag har en bil
TOTAL: 1

[x] Hemmagjord mat nästan varje dag
[x] suttit i en limo
[ ] suttit i en helikopter
[ ] har en videokamera
[ ] har en laptop
[x] har en dator
TOTAL: 3

TOTAL SUMMA: 40

1-23 = Ghetto-kid
24-33 = vanlig
34-40 = bortskämd brat
41+ = uppeklassens snobb


Bortskämd brat? Hm, tycker inte riktigt det passar in på mig...

Monty Python

Till alla Monty Pythonälskare:

http://monty.python.videowall.sytes.org/

No punka today

Ingen punktering på postcykeln idag, men det är nog nära till nästa! Extracykeln jag fick ta idag börjar se rätt sliten ut, och för varje varv som hjulet går så gungar det till (som det känts de förra gångerna när jag fått punktering), och cyklar jag fort "dras" jag åt höger med bakhjulet. Inte bra, inte bra.

Skönt med helg äntligen, men jag hinner väl bara blinka så är det söndag kväll. Såg på schemat idag att jag ska jobba som brevbärare, inte bara nästa vecka som planerat, utan ännu nästa vecka också. Puh! Jag som hoppats att jag skulle få vila mig lite nu.. Men sen, vecka 34, får jag äntligen börja jobba på kvällsvakten igen. Så himla skönt, jobba fyra timmar på eftermiddagen/kvällen, ledig resten. Hade hoppats att jag skulle få jobba med Vicki, men icke. Dock ska jag jobba med Ingeborg och Gudrun - vilket gäng vi kommer bli! ;)


Grattis Roland!

Grattis Per och Johanna som ska ha barn i december! :)

Grattis på namnsdagen Roland! (Vilken Roland? undrar ni, och nej jag känner ingen Roland..)

Och grattis MIG! Som fick punktering på postcykeln IGEN! Helt jävla sanslöst, finns det någon överhuvudtaget som har fått punktering på en postcykel, två gånger på två veckor? Eller har jag chans på Guiness Rekordbok?
Som tur var hade jag inte ens hunnit till busstationen den här gången, så jag kunde cykla tillbaka till terminalen. Men pinsamt var det, lät som ett tuff-tuff-tåg där jag kom farande och oj, vad cool jag kände mig när jag cyklade förbi de läckra byggarbetskillarna..............
När jag väl kom tillbaka så inser jag att där finns ingen cykel. Eller rättare sagt; där finns cyklar, men ingen brukbar. Två stycken hade punktering (ja de också, finns ingen som kan fixa en punktering där tydligen), och på en kunde man inte fälla upp stödet på. Och det går ju bara inte att cykla på en sån, det skulle ju bli djupa ränder i backen.. Så jag fick ta en bil, skruttibangbang, med bara reservbensin kvar, och herregud vad det var jomligt och krångligt och VARMT!

Men jag överlevde ju dagen i alla fall..
(Än så länge...)


image20

En postcykel, fast röd (kanske norsk?) och utan punktering.

Posten Forever

När man ska försöka att inte tänka på sin älskade, och bara gå och vänta på att han har bestämt sig, så måste man hitta andra saker att fördriva tiden på.
Idag satte jag t.ex personligt hastighetsrekord på postcykeln i grusbacken mellan Strandgatan och Hällgumsgatan. Hela 14 km/tim kom jag upp i, i nerförsbacken, och det är snabbt för cykel -och grusrädda mig..!
Tänkte också försöka slå mitt gamla hastighetsrekord på 20 km/tim i svagt lutande uppförsbacke, men hade varken ork eller lust.

Har varit lite post hela veckan, vilket har resulterat i att man kommit in tidigt och alltså fått sluta tidigt eftersom man är timanställd. Jättehärligt nu när det varit så bra väder! Igår somnade jag iofs i solen och brände mig, men.. ja värre saker har man ju varit med om. Idag var jag, mamma, Sanna och Johannes i sommarstugan och badade i Medelhavsvågorna (ja faktiskt, förstår inte var de kom ifrån...), sen åkte vi hem och åt surströmming. Mmm, very yummie for my tummie. (Eller yummy, tummy....?)

Sitter och lyssnar på Kelly Clarkson, helt suveränt:
http://www.kellyclarksonweb.com/popup_player?trackId=119

Nu ska man bara ta och ladda batterierna till morgondagen, så man kan fortsätta fundera...:

Vem är egentligen Lise-Lotte? Och hur skulle hon se ut om hon blev gravid?

Vad skulle den där gamla, magra gubben med den där STORA (minst enmeters) Marabou chokladkakan (Schweizernöt) till?

Och är Kenneth dvärg eller rullstolsbunden? Varför har man annars titthålet vid dörrhandtaget? Och kan man se vem personen som ringer på är, när man har titthålet så lågt?

                                                        
                                         image19


                                               Posten Forever ;)

Konsten att ta en paus

Det är så lätt att säga. "Vi tar en paus". "Jag behöver en paus från dig". "En paus skulle sitta fint". Men så otroligt svårt att genomföra! Egentligen, om man känner att man behöver ta en paus så är det väl för att man inte orkar ha med varann och göra. Man ska inte prata med varann och man får inte träffas. Och ändå är man tillsammans... vad fan är det för jävla påhitt?! Då är det väl bättre att göra slut helt. Eller?

Nu är det ju så att jag inte vill att det ska ta slut, och jag vill inte heller att det ska vara dåligt mellan oss. Men det vill tydligen du, eftersom du inte ens kan försöka. Och då blir jag till slut så jävla ledsen och förbannad att jag bara inte kan "Tralalalaaaa, allt ska bli så braaa" hela tiden. Man måste ju vara två om en sån sak, hjälper ju inte om bara en kämpar som en galning! Så säger jag en massa elaka saker för att jag tycker allt är så orättvist, och så bidrar jag ju till att du ska tycka ännu mindre om mig, vilket jag minst av allt vill..!

Så nej, jag tänker inte vänta på att det ska ta kanske en månad tills du vill träffa mig igen, jag kommer kanske aldrig vara sugen på att flytta in till dig eftersom du nekar mig det nu och tänk om jag aldrig kommer få tillbaka mina innerliga, hjärtliga känslor för dig som jag hade förut? Nu när jag vad vet vad du är för en omogen, självisk typ (ja det är du, annars hade du för längesedan gett det här en andra chans, men icke)!
Jag har stängt av min telefon, så jag inte kan ta emot dina sms som jag blir ledsen och irriterad av, och jag tänker sätta på mig tvångströja varje gång jag blir sådär förbannad, så att jag inte kan skriva elaka saker till dig (fast sanningsenliga är de ju alltid, så det kanske inte räknas som elakt?).

Jag ska försöka stänga av dig helt ur mitt tankesystem nu hädanefter, jag ska bara tänka på mig själv och andra som jag vet verkligen älskar mig för den jag är. Jag tänker inte berätta för dig vad jag gör, vad jag känner, vad jag tänker, allt ska bara bli helt tomt. Jag ska fokusera på alla de bra sakerna i livet, istället för att bara fundera på vad du gör, och vad du tänker. Jag blir tokig annars. Och jag tänker definitivt inte äta en hel Toblerone och en halv chipspåse på två timmar som jag gjorde idag, bara för att jag fick en tillfällig känsla av panik och rastlöshet...!

Och om du en vacker dag kommer på att  "Ja men Ida är nog inte så dum att vara med i alla fall"....
Ja då får vi väl se om jag är kvar.

Vad är då kärleken?

"Vad är då kärleken, o, du vise? Jag tror att kärleken är som den här osten", sa hon och tog en tugga, "alldeles smält och gyllenbrun."

"Skulle kärleken vara som ost?" Art hånskrattade medan han tuggade. "Jag tror kärleken är kunskap. Man älskar en människa först när man känner henne. Sedan älskar man henne mer ju mer man lär känna henne."

"Ibland är det ju så att ju mer man lär känna en människa, desto mindre älskar man henne" , sa Lily.

"Då älskade man henne inte riktigt från början." Han böjde sig fram och kysste henne.



********************************************************

Det är alltså så det är. Du älskade mig inte riktigt från början. Varför skulle du annars tycka om mig mindre ju mer du fick veta om mig? Jag som satt mig själv åt sidan under hela vårat förhållande, för din skull! Jag har varit arg, ledsen, förtvivlad, rädd, sur men har till slut tvingat mig själv att bli glad igen just för att det ska fortsätta vara bra mellan oss. Och vad har jag fått för det? Ingenting verkar det som, eftersom du inte kan göra samma sak för mig!
Ett enda fel har jag gjort i hela mitt liv, och varför ska just det felet bli så uppstorat? Är det för att jag annars är så duktig och snäll av mig, att det märks så väl när jag gör minsta lilla fel?
Jag tycker hursomhelst inte det är rättvist. Hade det varit tvärtom hade jag skyddat dig, och jag hade försökt få dig må bättre istället för sämre. Det spelar ingen roll vad säger eller gör, eller HUR jag säger eller gör saker, så hittar du alltid nåt att hacka på ändå. Det finns INGENTING jag kan göra för att få det här bättre.

Det är över.


Happy birthday to me!

Today is my birthday, and now I´m very, very old!
Märkte idag några tydliga signaler om att jag nu trätt in i den verkliga vuxenvärlden:

1. Mamma, pappa och bror kom i morse in med ett enda litet paket. Det måste vara en jättedyr present, tänkte jag - och fick dåligt samvete!

2. Det lilla paketet visade sig inte innehålla nån jättedyr sak, utan det var en väckarklocka - och jag nöjde mig med det.

3. Jag blev uppriktigt förvånad när mamma sa att jag skulle få fler presenter också, och inte bara den där lilla väckarklockan. Jag hade verkligen inte förväntat mig nåt mer!

4. När jag tog på mig skorna, insåg jag att mina fötter nog växt nån centimeter under natten, för så där trånga var de inte igår..! Ytterligare ett tecken på att jag är vuxen; jag har äntligen fått större fötter som passar min längd..! (Fast det där måste ju iofs bara varit inbillning.... eller?)

5. Och en sista sak : Jag drack kaffe den här födelsedagen, det gjorde jag inte förra..!

Så nu är jag verkligen vuxen alltså.. 22 år. Hugaligen! Att man bara kan vara så gammal...

Men det har för första gången på länge verkligen KÄNTS som en födelsedag, har varit på bra humör hela dagen, alla kompisar på jobbet har jag grattat mig, jag har fått fler paket än på flera år, det har varit bra väder, osv osv.. Nästan allt har varit perfekt :)


Ja NÄSTAN allt. När alla åkt, så blev du så där sur och deppig igen. Du sa att det var för att jag var "så anti dig". Men hade det egentligen spelat nån roll om jag var strålande glad mot dig, eller bara trevlig? Du hade säkert hittat nåt att klaga på i alla fall.
Jag ville så gärna att du skulle stanna. Men det ville inte du. Snart orkar jag inte det här längre..! Du som stått mig så nära, är så långt borta nu. När och hur ska det egentligen bli bra igen...?


                                        image18


"Du är så vacker"

Knäppgöken som jag delar ut post hos, har visst haft en anledning till att stå och vinka som ett barn i fönstret åt mig nästan varje morgon sen jag började jobba i Kramfors. Träffade på honom i trapphuset idag, och han stod som förundrad och sa "Jag tycker du är så vacker!".
Varför är jag så omåttligt populär hos såna där gamla knarkare och alkisar (varierande åldrar, men oftast från 40 och uppåt)? Vet inte hur många beundrare jag har på de där bänkarna runtom i stan..
Men jag ska väl bli smickrad, det är ju aldrig nån annan som sagt att jag är vacker.

Jo förresten, en kille i Tyskland som var typ 35 och hade lederhosen på sig, och som älskade kebab...

("Men vadårå! Den enda som sagt att JAG är vacker - hon var blind!" - Fredrik på jobbet :P)

Och imorgon fyller jag år också. Vill inte!! Inte bara för att jag haft tillfällig ålderskris i ett halvår, nu vill jag inte bara för att.. jag inte vill! Jag känner inte för att bli uppvaktad, det har varit så mycket tjafs i en vecka nu och jag tycker inte jag ska ha nån present.
Men jag ser ändå fram emot att Towe och Elin ska komma, var jättelängesen jag hade besök på min födelsedag av nån som inte är familj (kanske för att jag fyller år på sommaren och alla jävlar är på semester).
Men vi får väl se hur det går med kärleken. Just nu, i skrivande stund, har jag ingen lust till nånting. Men jag saknar och älskar honom och vill att allt ska bli bra igen. DET skulle vara den bästa presenten!


RSS 2.0