Gott nytt år! (snart)

Jahaja, då var även detta år snart slut. Skönt!
Fast å andra sidan; om tre dagar så är jag inne på det år då jag fyller 25. TJUGOFEM!
Herreminje. Skrämmande. Och VAD har jag åstadkommit här i livet?
Not much. Fast vad gör det egentligen? Alla kan ju inte bli världsbäst.
Eller så har min tid inte kommit än helt enkelt. Den som lever får se!

Frun är nere i Sthlm och roar sig på egen hand, och jag har varken tid eller lust att göra nåt speciellt på nyår. Blir firande med familjen i år igen, och det känns så skönt. Bara få vara.
Dessutom är jag 99% säker på att jag kommer bli sjuk, så lika bra att inte ha några stora planer.

Men bläää vad tråkig jag känner mig!
Alldeles för längesen jag var i skuugen med FETCHsoffan och Ensam Hemma (ettan och tvåan) och lökmackor och Aladdinask och djur. Och Elin.


Helt sjuuukt

Hur kan man vara såhär helvetiskt sliten???
Okej om det varit "dagen efter", men nu är det dagen efter dagen efter!
Helt skräckinjagande roligt har jag haft det i julhelgen. Kramm var jättebra, för första gången på evigheters evighet (typ förra hösten..). När klockan var elva tänkte jag hur faan ska jag orka vara här i tre timmar till (eftersom jag börjar bli lite gammal och trött)? och sen poff var klockan två och vi var tvungna att gå därifrån :(
Men det roliga fortsatte i och med att vi tog färdtjänst hem till Elins hem Skogen. Där somnade en man in ganska snabbt, och vi kom på idén att bära upp denna man till sovrummet så det skulle bli mer plats över för oss andra i soffan. Jag föreslog en ganska mild "transportering" som skulle vara skonsam för hans kropp, men de andra höll inte med eftersom "de sket väl i hans kropp". Men till slut var han iaf ur världen och festen kunde fortsätta.
Där fanns en gift man som dansade loss med en boa runt halsen, och även förstörde Elins julgran genom att kasta boan på den, och där fanns även hans fru som blev upprörd för att hon "tydligen hade gift sig med en bög!" ;) En man satt bara och log hela kvällen även fast ingen pratade med honom, en annan man låg och klappade folk - den som råkade sitta närmast - i sömnen. Den gifta mannen fick högljudd hicka som aldrig ville försvinna och en full dam försökte med alla medel bota denna hicka eftersom en belöning på 500 kr skulle ges till den som kunde få hickan att försvinna. (Även jag försökte några timmar senare ta bort den där jävla hickan genom att, typ.. slå ihjäl honom..)

Jag och Elin gick upstairs för att titta till den medvetslösa killen och för att SOVA. Det gick tyvärr inte, eftersom först och främst låg den däckade och tog upp hela sängen + att han hade ytterkläderna på (vilket tog ännu mer plats). Och sen ville alla andra också sova där inne, trots att det fanns nästan en hel underbar FETCHsoffa på undervåningen att sova i. Den medvetslösa mannen började snarka som fan, och för att få han att sluta fick vi vända på honom så han tog upp ännu mer utrymme, den gifta mannen hickade och höll låda i säkert tre timmar om helt sjuka saker som fick oss att bryta ihop av skratt, och en full Linda försökte få plats i sängen genom att ligga vid fotändan. Inte bekvämt vare sig för henne eller oss. Som tur var fattade hon till slut vad vi sa, och förstod att det fanns gott om plats att sova på i soffan nere.

Som tur är så dricker jag nästan aldrig på efterfester för fy fan vad död jag hade varit igår i så fall. När klockan var åtta på morgonen fick jag äntligen somna, ihopklämd i en säng gjord för en människa+dvärg (knappt en dubbelsäng alltså) tillsammans med Elin, den medvetslösa mannen och mannen som inte kunde sluta hicka. Jag trodde jag skulle dö. Det gjorde jag tack och lov inte, utan jag vaknade tre timmar senare av att den halvdöda mannen äntligen vaknade och klev upp och äntligen blev det tillräckligt med luft i det där lilla rummet och äntligen slapp man ligga som en packad sardin. Men när man väl vaknat är det svårt att somna om, så jag klev upp efter en stund, efter alldeles för lite sömn. 
Hela gårdagen var en lugn tillställning, vi bara slappade och kollade på film. Fick åtminstone sju timmars sömn inatt, + att jag somnade om igen en stund i förmiddags och ändå är det IDAG jag känt mig bakis! Och det var jag inte ensam om; Elin och Emma såg även de döende ut idag.
Efter en fantastisk helg i Väjaskogen åkte jag hem till mina föräldrar idag och jag har vräkt i mig mat och sovit. Jag är fortfarande helt slut. Jag blir inte mindre slut av alla måsten som finns här.
Fy fan.



Världens vackraste julsång

                 

Slutkörd

Gaaaaaaaaaaaaaaaahhhhhhhhhhhhhhhhh!!!!!!!!!!!!!!
Fy fan alltså, jularna blir bara värre och värre ju äldre man blir. Stressat ihjäl mig inför denna jul, trots att jag var klar med de flesta julklapparna redan i höstas. Men som vanligt ska Ida ändå göra klart allt i sista minuten. Nu är jag äntligen klar! Nästan... Har lite småjusteringar jag får ta itu med sent imorgon kväll. För självklart jobbar jag ju kväll imorgon också. Ska packa inför julhelgen när jag kommer hem, sedan ska vi traditionsenligt klä julgranen och äta tunnbröd med julskinka kl tolv på natten (det brukar bli ungefär den tiden innan vi liksom kommer igång..).

Har stått och gjort chokladtryfflar till dödens tråkighet nu ikväll, har även slagit in julklappar, och ska nu sätta igång och julpynta (för jag har inte hunnit det tidigare under denna månad, nejnej..) och ta itu med diskhelvetet. Jag borde även städa och tvätta men jag varken hinner eller orkar, och detta kommer jag tänka på hela julhelgen att jag inte har gjort och jag kommer bli sur och inte vilja åka hem till min fula lägenhet. Har dock varit på systemet idag, så jag vet ett sätt man kan glömma såna saker på, ett litet tag iaf...

Juldagen spenderas förmodligen i ett litet fint hus i en skog. I en fantastisk soffa och med fantastiskt sällskap och underbar musik. Förhoppningsvis spenderas även annandagen så. The same shit men ändå annorlunda (av nån anledning..). Längtar dit.
Just nu skulle jag helst bara vilja fall ihop i en hög på golvet. Har ont i halsen och känner mig jävligt frusen, så jag kommer säkert bli sjuk i helgen, typ svininfluensan.
Hoppas ej.
Nej ska man försöka ta tag i allt jävulskap så man får gå och lägga sig nån gång...
GOD JUL!

                             


Självklart

Varför vet jag så mycket?
Jag vet typ allting.
T.ex visste jag att det skulle bli överjävligt mkt att göra på jobbet idag, men det var ingen som trodde på mig i fredags, nejnej. "Det kommer vara så luuuugnt, nu är den värsta julruschen över, du kommer bara få rulla tummarna på måndag, jag looovar".
Yeah right.
När jag gick hem från jobbet idag hade jag ont i hela kroppen och hela själen pga STRESS [MED STORA BOKSTÄVER].  
Och jag VISSTE att de skulle behöva ringa in mig imorse för att det skulle komma så mkt post, och ja även där fick jag rätt.
Inte för att jag hade nåt emot att komma på jobbet lite tidigare, men det hade väl vart mycket smidigare om de trott på mig förra veckan. För jag vet ju allting.
Jag är synsk.

Skulle egentligen ha börjat kl halv två idag, men fick komma dit till tio. Gick riktigt skapligt på dagen, förutom att jag höll på att svälta ihjäl pga för lite frukost och att jag fick ut och SKOTTA SNÖ, för folk tycker tydligen att det är vårat jobb att skotta så att vi kan komma fram med deras post. Folk är dumma.
Nåja, det var iaf på eftermiddagen som helvetet bröt lös. Det kom kunder precis hela tiden, den där jävla dörren vi har (som öppnar sig av sig själv) stod öppen hela tiden eftersom så fort en människa gick ut så kom en annan in, och jag höll på att frysa ihjäl för att det då blir korsdrag där inne, telefonen ringde i ett, inga papper stämde överhuvudtaget, kunder kom in med ärenden jag inte har kompetens för, kassan misstämde, avier var försvunna, "livsviktiga" listor hanns inte med, och en (1) minut innan absolut sista deadline för postavgång så hade jag fem kunder i kö som skulle skicka rek och postförskott och annan skit.
Jag ville bara hänga mig.
Eller börja gråta.
Fast jag gjorde det ej. Istället kastade jag saker i golvet och svor. Väldigt sunt...

                                   

Men jag tog till slut mig igenom kvällen iaf. Fast frågan är ju hur mycket skit jag får ta mig ur imorgon bitti...


Somewhere in my memory

Lite lugnande musik såhär vid läggdags :)


                 


Psykbryt på hög nivå

Men helvete vad det snöar! Jag är så fruktansvärt glad att jag jobbar inne nu över jul och nyår. Som en skänk från ovan. Kanske det finns en gud ändå? Som vet om att jag hatar att cykla på vintern, och är livrädd för det, och vill vara lite snäll mot mig så här i juletider..

På tal om gud så var jag i kyrkan idag på konsert. Den var jättebra! Men även jättedålig. Jag är en jävligt kräsen och kritisk människa, så när jag tycker att nånting är bra, ja då är det j ä v l i g t bra. Under en del av låtarna hade jag den åsikten. En av mina gamla elever var med och han var bäst på att sjunga och det tar jag självklart åt mig hela äran för.. ;) Men en del grejer var bara medelmåttigt och det gjorde mig jävligt sur. Jag tyckte att jag hade viktigare saker för mig än att sitta i en alldeles för varm kyrkbänk och lyssna på skit. (Redan här började jag märka av min psykiska instabilitet.) För det var helvetiskt varmt där, så varmt att man inte fick nån luft ibland, och jag fick panikartat försöka tänka ut en utrymningsplan ifall det skulle bli nödvändigt.

Prästen var helt störd och menlös och hon pratade alldeles för mycket och alldeles för långsamt och jag ville bara hem hem hem. Konserten var alldeles för lång, med sina TJUGOEN JÄVLA LÅTAR, och dessutom så tog de om en skitful psalm två ggr "för att den var ju så hiiiimla bra men alldeles för kort, så självklart måste den sjungas igen!!"
Jag hade en kärring bakom mig som hostade I HÅRET PÅ MIG hela konserten. Jag fattar inte, skulle jag ha fått ett tvåtimmars hostanfall så skulle jag nog ha brains nog att kanske gå ut och ta lite luft! Men detta pucko hade det inte. Dessutom var det en jävla ungjävel där som sprang omkring hela tiden och störde, och så skrek han så fort hans mamma ville att han skulle sitta still. Men mammajäveln kom inte heller hon på idén att GÅ UT med den störda ungen. Respektlöst tycker jag, alla satt bara och suckade och stönade åt den där jobbiga ungen, eftersom alla hatade honom och hans spasmer, men inte brydde hon sig om det heller, nejnej.
Jag fick såna jävla bryt på denna unge och dess mor, jag hade sån jävla lust att slå in tänderna på dem. Det hade känns skönt. Som tur är så har man ju en spärr i hjärnan som gör att man aldrig nånsin skulle utföra något sådant, men fantisera går ju...

Asförbannad var jag 90% av konserten pga detta, 5% så låg jag dubbelvikt av skratt för att min far är så rolig och 5% så grät jag för att de sjöng så vackert. Psykbryt psykbryt psykbryt.
Jag brukar av någon anledning försöka att inte svära i kyrkan, men det sket jag fullkomligt i idag.
Efter konserten pratade jag med en gubbe, vars fru (som jag kände litegrann) dog för kanske ett halvår sen..? När han berättade att han går till hennes grav varje dag för att prata med henne, och när han visade att han har en bild på henne som bakgrund på mobiltelefonen, då bröt jag ihop och grät hela vägen hem för det var så sorgligt och även romantiskt på nåt vis.
Sen blev jag förbannad när jag kom hem igen och ville slå ihjäl nån.
Nu har det mesta gått över som tur är, jag tror psykbrytet har försvunnit för den här gången.

Men jag skulle ha stannat i Väja idag!
Så fort jag lämnade my lady och hennes soffa och rödlöksmackor så gick det bara utför.



Tröjan för mig.


Mr Hankey

Jag får extra många besökare när jag skriver något om bajs i mina inlägg. Är det verkligen sånt ni vill läsa om?
Isf kan jag göra er besvikna och berätta att jag inte har bajsat en enda gång idag. Vet ej varför, det har bara inte blivit av. Ej heller igår. Ändå har jag ätit extremt mycket i helgen, så nånting måste det ju ha producerats tycker man...
Nåja.
Såg att ett fint program vid namn "En sång för hemlösa" skulle visas på tv. Ååååå så puttinutti! Men hur fan kan en liten sång hjälpa en hemlös? "Åh, tack Amy Diamond för att du kommer och sjunger så fint för mig, nu känns allt mkt, mkt bättre!"... Don't think so.
Men OM man nu ska sjunga en sång för en hemlös så finns det ju egentligen bara ett alternativ: Mr Hankey!
Man brukar säga att hoppet är det sista som överger en. Jag tycker även att man kan säga att bajs är det sista som överger en. För bajsar gör man ju tills man dör. Åtminstone om man får i sig någorlunda med näring. Så även om du inga vänner har, och inte heller ett hem, så har du alltid Mr Hankey och du behöver aldrig känna dig ensam!!

                 

Fest i skuugen!

Det är värsta festen i skuugen just nu. Jag och Elin och tre vänner till; Chibi, Champis, och Turbo. Vem vet, det kanske är några invandrarvänner vi har. (Det kanske är jättepopulära namn utomlands!)
Röj är det vi iaf!
Men som någon trevlig människa förkunnade för mig tidigare (när jag besökte den vackra platsen Barkarby) så kan man ju inte blogga när man har roligt.... För då har man ju inget liv....
Så då har jag väl inget liv då.
Men det är jag ju inte ensam om i så fall, för har man lust att kommentera andras bloggar kl två på nätterna så visar ju det på att då inte heller har nåt liv.
Jag förstår helt enkelt inte varför man vill läsa andras Kramforsbloggar. Allas liv är ju i princip likadana, så varför detta intresse?? Jag läser aldrig nån annans blogg utom min frus, för den är underbar, annorlunda, och helt amazing.
Så fort man skriver nåt så skjuter statistiken i höjden, och jag undrar vad som är så intressant med mina vardagshändelser och bajsvanor?
Som sagt, jag är väl inte ensam om att "inte ha nåt liv".
Fast liv tycker jag att jag har jävligt mkt av för tillfället. Förhoppningsvis dör jag inte förrän om mkt, mkt länge.

                 

GOD JUL!


Love my lady

Jag har varit hemma i två timmar och än har jag inte tagit av mig ytterkläderna.
Det påminner mig lite om en "underbar" natt för lite drygt ett år sedan då jag och Elin kom hem från en efterfest vi varit på i flera timmar, för att jag vägrade gå hem innan jag skämt ut mig fullständigt först.
Eller nej så illa var det förstås inte, jag gör ju aldrig bort mig...
Hursomhelst vaknade jag i soffan kl 8 morgonen efter med alla kläderna på och mådde bättre än nånsin.
Tror dock att jag ska ta av mig kappan nu.







Love my lady


Lucia

I morse klev jag upp klockan sju och drack varm choklad och åt lussekatt och tittade på luciatåg på tv. Jättemysigt var det :)
Och anledningen till att jag klarade av att göra det, när jag de allra flesta söndagar de senaste månaderna varit bakis och inte orkat kliva upp förrän halva dan har gått..?
Jo, jag stannade hemma igår.
Typ första gången jag faktiskt haft möjlighet att festa en luciavaka, eftersom luciadagen för en gångs skull är på en helg. Ja då stannar jag minsann hemma.
Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det.
Hade ju inte lust att gå ut igår, så då ska man väl inte göra det heller.
Men det känns ju lite tråkigt/tragiskt också.

Nåja, glad lucia då..!




?

Jag som skulle träna idag. Har t.o.m blivit ordinerad träning. Istället har det bara blivit bakning och åter bakning.
Är det sånt som kallas brist på karaktär?
Eller så kallas det självbevarelsedrift.
För tränar man kan man bli skadad.
Bakar man så kan man bara bli lite smårund, om man provsmakar allt för mycket.




Är fortfarande ovan

Vid att det var lördag igår och säkert fest någonstans, och jag inte var där.
Jag kanske har vuxit upp till slut.

                 

Men faan i helvetet

Vad får mig att häda så fruktansvärt en lördag morgon?
JO.
Det är MER SNÖ ute! :(
Iofs, I saw it coming redan igår. Det singlade ner sån där jävla vit skit hela kvällen.
Jag hatar snö. Jag kommer omkomma i en cykelolycka i vinter, I'm sure.




+




=

SANT!!!


Fiiint pepparkakshus :)

Måste ju visa vilket vackert pepparkakshus jag, med lite hjälp av storebror, bakade/byggde förra helgen.





VACKERT, inte sant!?
Completely handmade.
Och jag har sånt fantastiskt ögonmått...


Fina byggdelar.


Nu ska jag Idoltönta mig lite...

Hur kan juryn tycka att det är en UTMANING för Erik att sjunga Iron Maiden..??
Karln ÄR ju hårdrock för fan!
Nej de skulle låtit han sjunga lite Thorleifs eller annan härlig musik.
DET hade varit en utmaning.




Men han är jävligt bra och sjunga i alla fall, även om han ser ut som en liten pojke :)
Han ser i alla fall inte ut som ett fult foster som Johan Palm.
Erik kommer vinna Idol, det måste han bara göra, eftersom han är hundra ggr bättre på att sjunga än Tove (som också är otroligt duktig och bra och också kommer gå till final ikväll).
Tove ser konstant hög ut.

Sådär, nu har jag töntat klart. Vem bryr sig EGENTLIGEN? Förstår inte denna hysteri. För mig är det bara en trevlig bisyssla till fredagens obligatoriska städning (som idag dock bytts ut mer mot bakning...)
Men det är väl jag som inte är normal, den här gången också..

*****************************************************
Tillagt 23:01:
Erik och Calle gick till final. Båda är ju bra, men fy fan vad tråkigt med två karlar i finalen. Jag gillar tjejer mer. Därför lär jag inte kolla nästa fredag. Det lilla Idol-intresse som väckts i mig under hösten finns ej kvar.

RSS 2.0